Det finns mycket att säga om Low G-stämning. Det kan verka lite komplicerat i början. Här ska jag förklara så gott jag kan.
Vad är Low G?
Ukulelen har en ganska unik klang jämfört med många andra stränginstrument. Mycket av detta beror på hur ukulelen är stämd, och den är stämd i så kallad re-entrant tuning, något som kan översättas till cirkulär stämning. Eller high G.
Ja, den benämningen används också.
De flesta stränginstrument är stämda i linjär stämning. Gitarr, fiol osv. Det vill säga att den första strängen är stämd högst, och sedan sjunker stämningen för varje sträng, så att den sista strängen är den som är stämd lägst. Men så fungerar inte ukulelen och vissa andra instrument. Femsträngad banjo och sitar till exempel. Här är den sista strängen inte den som är stämd lägst, utan den sista strängen är oktaverad, det vill säga att den klingar en oktav högre än man "förväntar sig" av den. Detta gör att spridningen av tonerna blir mindre, och att första och sista strängen ofta spelar samma ton. Det ger i sin tur ukulelen sin speciella ljudkaraktär.
Därmed är en ukulele med Low G en ukulele med linjär stämning. En ukulele stämd som den "egentligen" skulle ha stämts.
Det är väldigt få ukuleler på marknaden som säljs och levereras med Low G från fabriken. I de allra flesta fall köper man en cirkulärt stämd/en med high G, alltså en helt vanlig ukulele, och så byter man strängar.
Fördelar och nackdelar med Low G
Här kommer vi in på det som ofta handlar om smak och tycke.
En fördel med Low G för gitarrister är att en ukulele nu spelas på samma sätt som en gitarr. Minus de två sista strängarna. Det gör att gitarrister snabbt känner sig mer hemma.
En annan fördel, och det vanligaste användningsområdet, är att melodispel blir mer logiskt. Med en cirkulärt stämd ukulele har du i praktiken bara tillgång till de tre första strängarna när du ska spela skalor och melodier. Med Low G får du ett större register av toner.
Traditionellt ackordspel med Low G-ukulele förekommer också. Den lågt stämda fjärde strängen tillför något melankoliskt till klangen och passar bra till lugna visor och ballader.
Nackdelen är att mycket av ukulelens ljudkaraktär försvinner. Speciellt dess förmåga att "skära igenom" ljudbilden. Nu låter den mer som en gitarr. Både på gott och ont, naturligtvis. Ukulelen kan också upplevas som mindre kraftfull i ljudet, eftersom den låga strängen egentligen hade behövt en större resonanslåda.
Du kan behöva lära dig en del ackord, och ta dem i nya positioner. Många ackordföljder som låter bra på en high G-ukulele, tenderar att låta monotona på en Low G-ukulele.
Low G, Low A, Low D
Man kallar det Low G eftersom en C-stämd ukuleles fjärde sträng, stämd i G, stäms i en lägre oktav. Men som bekant stämmer vi ofta ukuleler i D i Norden. Man kan stämma D-stämda ukuleler enligt samma princip.
Då kallas de per definition Low A, eftersom fjärde strängen nu är stämd i A. Men i dagligt tal heter det Low G, oavsett C- eller D-stämning.
Det finns speciella strängset för detta, men det är ovanligt att stämma sopran- och konsertukuleler på detta sätt. Man kan få problem, beroende på den korta stränglängden, med att den låga strängen nu intoneras dåligt, det vill säga att den låter falsk när man spelar på den. Sopran- och konsertukuleler har också lite för små resonanslådor för att den låga strängens ton ska klinga ordentligt bra. Men det är en smaksak.
Med baritonukuleler är det motsatt. Här är Low D det vanligaste. Du måste besöka en ganska välutrustad musikaffär för att hitta ett high D-strängset. Det är långt ifrån alla strängtillverkare som erbjuder high D.
Att konvertera en ukulele från high G till Low G
Detta är faktiskt inte alltid så enkelt om du har otur. Det som huvudsakligen skiljer ett vanligt strängset från ett Low G-strängset är fjärde strängen. Den är dubbelt så tjock som en vanlig fjärde sträng. Ofta är det en spunnen sträng.
Spåret/skåran i sadeln som fjärde strängen löper längs måste som regel filas och bli bredare. Annars får den nya, tjockare strängen inte plats och lägger sig liksom ovanpå. I bästa fall blir stränghöjden för stor. Det vill säga att den blir tung för fingrarna att trycka ner. Men det uppstår sannolikt fler problem. Det kommer att rassla och skorra från strängen, och den kommer att intonera dåligt.
En fin fil kostar inte så mycket. Samtidigt måste du veta hur du ska fila, för annars kan det nya, bredare spåret också orsaka rasslande och oljud. Fila inte själv om du är osäker.
Beroende på vilket strängfäste ukulelen har, kan sadeln behöva justeras. Olika strängfästen och sadlar är olika svåra och komplicerade att anpassa till den nya strängen. Du kan behöva borra och/eller fila. Detsamma gäller här - du riskerar att förstöra sadeln och strängfästet, och därmed hela ukulelen, om du gör fel.
Att konvertera en ukulele från Low G till high G
Om den ovan nämnda konverteringen är gjord noggrant, och du har lite tur, kan det hända att det inte behövs någon återkonvertering alls. Du byter bara tillbaka till ett vanligt strängset och du är klar.
Eller så kan det hända att sadeln måste justeras. Men det är mycket lättare att göra sadelns spår bredare än att göra dem smala igen. I vissa fall behövs en ny sadel.
Men som jag skrev tidigare, om du har tur är det minimal justering som behövs för att konvertera ukulelen första gången, och då kan du sannolikt också konvertera tillbaka utan problem.
Men spontant så tänker jag att om man inte kan bestämma sig för om man vill spela high eller Low G, så är det enklast att ha två olika ukuleler.
