I en annan artikel har jag nämnt att det här med strängar kan vara lite känsligt och lite av en het potatis i ukulele-världen. Spelar du på att du använder konsertukulele-strängar på en tenor (eller omvänt), då kan du förvänta dig en del motstånd.
Så därför ska jag dyka ner i det här ämnet och försöka nyansera det åt dig.
Strängar, oavsett om det är till ukulele eller ett annat stränginstrument, är inte bara skosnören som är klippta till passande längder. Nej, det är faktiskt ganska komplicerade saker. Olika stränglängder (mensur eller skalälängd) kräver olika hårdhet och olika ämnen som strängarna är gjorda av, olika tjocklek och liknande. Detta för att intoneringen ska fungera, för att det inte ska uppstå strängrassel och liknande. Så, även om en sträng till en konsert-ukulele och en sträng till en tenor-ukulele för blotta ögat kan se identiska ut – bör de inte förväxlas.
Sopranukulele-strängar är tunnare, konsertukulele-strängar är lite grövre, och så blir de gradvis grövre för större ukulele-storlekar. Sedan skiljer sig grovheten inom en strängsats. Fjärde strängen är tunnast, första strängen är lite tjockare, andra strängen är tjockare, och tredje strängen är tjockast. När man talar om gitarrsträngars tjocklek, alltså hela strängpaketet, brukar man ha förstasträngen som referens. För ukulelesträngar används inte den typen av referens så ofta. När jag nu talar om olika grova (ukulele)strängar, talar jag om strängsetet som helhet.
Samtidigt finns det strängar (strängset) till exempelvis tenor-ukuleler av olika tjocklek. Fluorokarbon-strängar är som regel tunnare än nylonsträngar, men det finns också nylonsträngar av olika tjocklek. Och det finns fluorokarbonsträngar av olika tjocklek. Olika grova nylon-strängar till samma mensur/stränglängd består rimligtvis av olika typer av nylonmaterial. Nu är vi ute på djupt vatten, men det finns många typer av nylonmaterial.
Det kan skilja mer i tjocklek mellan två olika tenor-ukulele-strängar än det kan skilja mellan ett valfritt tenor-ukulele-strängset och ett konsert-ukulele-strängset.
Ett tenor-strängset som har identisk, eller i alla fall nära identisk, tjocklek som ett konsert-strängset består rimligtvis av olika material eller tillverkningssätt av något slag. Men ibland är de helt identiska. Till exempel i de fall där strängproducenten faktiskt erbjuder ett set som passar till flera storlekar.
Det finns också exempel på strängset som finns till olika ukulelestorlekar där producenten endast har olika etiketter på paketen. Det handlar som regel bara om enkla, billiga strängar från relativt okända strängproducenter. I de fallen är de från början inte så noga med intonering och annat, och det blir tal om ett slags kompromiss.
Men detta sätter tankarna i rullning. Vad är det som hindrar att man använder ett set med sopransträngar till en konsert?
Låt oss komma ihåg detta med de olika tillverkningsprocesserna, olika kombinationer av material etc. Låt oss också ha respekt för detta – att detta är resultatet av ibland åratal av forskning från producenterna.
Men många gånger går detta helt fint. Är du på väg till ett speljobb och bara måste stränga om din sopranukulele, men bara har ett paket med konsertsträngar, så är det ingen katastrof. Inte så länge konsertsträngarna är något sådär någorlunda vanliga och normala. Detta borde gå bra åt motsatt håll också, alltså att sätta sopransträngar på en konsertukulele. På samma sätt fungerar det ofta ganska bra mellan konsert och tenor också. Mellan alla grannstorlekar.
Att sätta sopransträngar på en tenor är som regel ingen bra idé. Många gånger är strängarna helt enkelt för korta. Om du ändå får satt dem på, kommer du rimligtvis snart stöta på problem. Strängarna kommer intonera dåligt, det kommer att låta falskt oavsett hur du stämmer. Du kommer rimligtvis att få problem med missljud och klick. Då är vi tillbaka till det jag nämnde i början, att varje sträng(set) är tillverkad och anpassad för en speciell längd, ett specifikt instrument eller vad det nu kan vara.
Så, att "låna" strängar från en grannstorlek går ofta bra, även om det inte är optimalt.
Men kan man göra avsiktliga fel, liksom prova sig fram och rentutav komponera egna strängset och kombinationer?
Det korta svaret är: ja, men det är inte helt oproblematiskt. Som regel fungerar detta bäst med nylonsträngar.
Att använda tenorsträngar på baryton-ukuleler förekommer en del. Nu faller det för så vitt inom grannstorlekar som jag skrev om tidigare, så det är kanske inte så rebelliskt. Det kan finnas olika orsaker till att man gör detta. En av orsakerna är att det finns väldigt många fler strängar (strängset) på marknaden för tenor än för baryton. Man saknar kanske något av detta för sin baryton, och då använder man tenorversionen istället.
Man kan "låna" ett strängset från en grannstorlek också i andra syften.
Om du sätter konsertsträngar på en tenor, eller sopransträngar på en konsert, alltså lånar från en mindre storlek, då blir strängarna slappare än normalt. Slappare strängar betyder lägre ljudvolym och oftare ett lite mjukare ljud. Det betyder också att strängarna blir lättare att trycka ner mot greppbrädan. Men detta ökar förekomsten av strängrassel. Det är också sannolikt att intoneringen blir sämre. Om man är ute efter just detta, alltså ett mjukare ljud och/eller strängar som är snällare mot fingrarna, och kan gå med på att "betala" med mer rassel och sämre intonering – då är den här typen av stränglån grejen.
Man kan också gå andra vägen och låna från en större storlek, alltså sätta tenorsträngar på en konsert, till exempel. Nu blir strängarna stramare än annars. Stramare strängar betyder som regel högre ljudvolym och en skarpare ton. Detta kan också vara ett sätt att få bort (eller i alla fall minska) strängrassel och klickljud om ukulelen har problem med det från förr. Det betyder också att de blir hårdare att trycka ner mot greppbrädan. Även intoneringen blir sämre. Detta leder också till större slitage på både ukulele och strängar. Du kan både riskera att stallet lossnar och strängar som går av. Men det är samma sak här; att du kan få en ukulele som låter högre om du kan leva med dessa risker.
Men fluorokarbonsträngar, då?
Dessa är som regel tunnare än nylonsträngar. Att låna från en mindre storlek, alltså till exempel sätta konsert-fluorokarbonsträngar på en tenor, kommer rimligtvis att ge dig ett tunt ljud och massor av strängrassel.
Men att låna fluorokarbonsträngar från en större storlek är en spännande tanke. Då skulle du få strama strängar, men som också skulle upplevas som tjockare. Du skulle troligtvis få problem med intonering.
Så… att låna strängar från en grannstorlek är inte optimalt. Det är inte något jag rekommenderar. Men så länge det rör sig om lån från en grannstorlek, och om det gäller normala nylonsträngar, då är det heller ingenting jag absolut avråder. Risken är strängrassel och sämre intonering.
Som jag har varit inne på, finns det många ukulelespelare världen över som medvetet "lånar" strängar. Men man kan behöva pröva sig fram för att hitta en kombination som fungerar. Något som i praktiken kommer att kosta både tid och pengar.
Om du har frågor, idéer eller synpunkter på denna guide, krönika eller vad det nu är, så är du välkommen att kontakta mig.
